Folkrörelserna

Jag har alltid varit aktiv i en eller annan folkrörelse.

Under skolåren växte ett starkt intresse för naturen fram. Under högstadiet anslöt jag mig till Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening – sedermera Fältbiologerna. Under hela skoltiden hade jag olika styrelseposter i Arvika lokalavdelning. Via Fältbiologerna fick jag en grundläggande och ingående skolning i hur föreningslivet fungerar och hur man sköter en lokal organisation – allt ifrån sammanträdesteknik till administration och ekonomi. Vikten av att tydliggöra organisationens ideologi, och hur detta ska gå till, tränades.

Under gymnasieåren tillkom ett annat uppdrag – i skolans naturvetenskapliga förening REGULUS, där jag ömsom var ordförande och sekreterare.

Fältbiologerna var anslutet till organisationen Studiefrämjandet. Där blev jag under skoltiden Fältbiologernas representant i styrelsen för Värmlands distrikt. Inom Studiefrämjandet ledde jag ett antal lokala studiecirklar under åren i skolan och under min militärtjänstgöring i Karlstad. Jag skrev också några formella studieplaner till böcker som vi använde i cirklarna.

Under de femton månader som jag gjorde min militärtjänst i Karlstad fungerade jag under fritiden som distriktsinstruktör för Fältbiologerna i Värmland. Uppgiften var att stödja och hjälpa befintliga lokalavdelningar med utbildning och annat som de hade behov av och att försöka starta nya klubbar.

År 1969 flyttade jag till Falun för att utbilda mig till lärare. Redan under första terminen blev jag ordförande för den lokala studentkåren. Dessutom hade två av lärarnas fackliga organisationer en gemensam studerandeorganisation – Blivande Lärares Riksförbund, BLR – där jag blev ordförande på Högskolan Dalarna. Efter en tid blev jag också ordförande för en region som bestod av högskolorna i Dalarna, Gävle och Örebro. 

Och därmed hade mitt fackliga intresse väckts. Efter lärarexamen fick jag tjänst i Borlänge och hamnade nästan direkt i den lokala styrelsen för Sveriges Lärarförbund. När förtroendemannalagarna kom år 1974 blev jag facklig förtroendeman med förhandlingsuppdrag på 50%. Mitt huvudsakliga uppdrag var intern facklig kompetensutveckling, men också löne- och anställningsfrågor. Mitt lokala uppdrag ledde också till en plats i den regionala styrelsen för Sveriges Lärarförbunds distrikt Dalarna, bl a med förhandlingsuppdrag på Länsskolnämnden.

Till sist ledde mitt fackliga engagemang till en plats i Sveriges Lärarförbunds förbundsstyrelse. Efter en fyraårsperiod som suppleant valdes jag in som ordinarie ledamot i styrelsen vid 1985- års kongress. 

Mina år i förbundsstyrelsen betraktar jag som de mest lärorika i mitt liv. Som nationell officiell representant för förbundet hade man möjlighet till inflytande långt upp i de fackliga och politiska hierarkierna. Under 1980-talet fanns också fortfarande en öppenhet i de politiska organen, vilket gjorde det möjligt för de fackliga organisationerna att få information om och inflytande över politiska beslut. Att delta i fackliga förhandlingar på nationell nivå och därefter turnera i landet för att informera – och ibland övertyga – medlemmarna vid stora medlemsmöten om avtalens förträfflighet gav god pedagogisk träning.

En speciell process innebar arbetet med att förbereda och genomföra sammanslagningen av Sveriges Lärarförbund och Svenska Facklärarförbundet. Efter intensiva diskussioner i de båda förbunden – där vi i styrelserna förstås ägnade mycket tid åt processerna ute i lokalavdelningarna – beslutade de båda styrelserna om en sammanslagning.  År 1990 hölls en gemensam kongress för att konstituera det nya förbundet – Lärarförbundet. Jag fick fortsatt förtroende att ingå i förbundsstyrelsen även för det nya förbundet. En av många lärdomar av den första perioden var att försöka finna former och strategier för att hantera de olika kulturer som under året utvecklats i de båda förbunden och att försöka bygga en ny organisationskultur i det nya.

När jag efterhand lämnade skolans värld och mer och mer började arbeta inom högskolan, tyckte jag det var dags att lämna mina fackliga uppdrag. Jag valde alltså att bara sitta en fyraårsperiod i det nya förbundets förbundsstyrelse. Men folkrörelseanknytningen finns kvar. Under senare år har jag t ex haft utbildningar i Fackligt ledarskap och skolutveckling för både förtroendevalda och anställda ombudsmän inom Lärarförbundet; bl a en seminarieserie för ett åttiotal regionala ombudsmän från hela Sverige.